Rasen

Namnet till trots har wachtelhunden aldrig varit avsedd som någon vaktelhund. Wachtelhunden leder sitt ursprung från stötande, eftersökande och apporterande hundar som sedan årtionden använts vid jakt efter småvilt i södra Tyskland. Blodsmässigt anses wachtelhunden stå nära långhårig vorsteh, münsterländer och vissa spanielraser. Wachtelhunden kom tidigt att delas in i två färgvarianter, bruna och skimlar, som i huvudsak avlats åtskilda men anses likvärdiga vad gäller jaktegenskaper.

Wachtelhunden är en stötande hund som skall följa viltet med riklig och hörbar skallgivning under en kort tid. När hunden finner färska slag börjar den driva med skall. Tiden den följer viltet varierar mellan några minuter till en kvart, undantagsvis upp till en halvtimme. Att wachteln följer viltet allt för långa tider eftersträvas dock ej eftersom det just är en stötande hund vi talar om och skall icke förväxlas med en drivande hund i traditionell bemärkelse. Hur länge hunden följer viltet beror på viltets beteende och såtens storlek, men också på hur hunden jagats in.

Wachtelhunden har i allmänhet goda anlag för apportering. Den går mycket gärna i vatten och den är en duktig och uthållig simmare. Med dressyr och utbildning kan den därför bli en god apportör såväl på land som i vatten.

Wachtelhunden kombinerar även spårintresse med läraktighet och samarbetsvilja. Dessa egenskaper sammantagna ger hunden förutsättningar för att utbildas till en mycket god eftersökshund för klövvilt. Den är också snabb och skarp nog för att gå ifatt och avfånga, hålla fast eller ställa skadat vilt. En del hundar visar anlag för ståndskall vid eller rapportering av dött vilt.

Wachtelhundens användningsområden är således många men mångsidigheten är inte enbart en välsignelse utan är även wachtelhundens största svaghet. Den duger till allt men är inte bäst på något, som någon uttryckte det. I gengäld klarar sig wachtelägaren med en hund istället för en rad specialister.

Wachtelhunden som familje- och sällskapshund

Wachtelhunden är hemma en lugn och säker hund som är öppen och vänlig mot människor. I skogen är den livlig och har stor jaktlust samt visar skärpa mot rovvilt och skadat vilt. Den är lättlärd och samarbetsvillig men har mycket egen vilja. Mentalt är wachtelhunden en vaken, vänlig, stabil och anpassningsbar hund. Den mår bäst av att leva tillsammans med sin familj. Man ska dock inte låta lura sig av dess charmiga, brunlockiga uppsyn utan hunden kräver en fast hand och ett tydligt ledarskap för att på bästa sätt fungera som både familjehund och jakthund. Någon beskrev wachtelhundens lynne på så sätt att den jagar med en tysk jaktterriers iver och skärpa men hemma i familjen uppför den sig som den snällaste golden retriever.

Wachteln rekommenderas inte överhuvudtaget som enbart sällskapshund eftersom den behöver få utlopp för sin energi. Är man dock ute efter både och, det vill säga både en jakthund och en trevlig sällskapshund kombinerat är wachteln det rätta valet